Sagan om Fenix Park – del 1

Sagan om Fenix Park – del 1

22 april, 2020 0 av Fenix Park

Det var en gång ett litet troll som hette Lustikus och som bodde långt inne i en stor skog. Lustikus tyckte jättemycket om djur och gick ofta i trollskogen och pratade med ekorrar, näbbmöss, fasaner och en massa andra roliga djur. Han tyckte om djuren för dom var snälla och aldrig elaka mot varandra som andra stora och gapiga troll kunde vara. Lustikus tyckte inte att någon skulle vara elak mot någon annan och kunde inte förstå att man kunde vara elak mot någon annan utan ville att alla skulle vara snälla och hjälpsamma mot varandra, för han tänkte att om man är snäll mot andra troll så blir ju också andra troll snälla mot varandre. 

Det fanns i trollvärlden en konstig låda som kallades för Instalåda där alla troll kunde skriva vad som helst om andra troll och sedan bara trycka på en knapp så vips kunde alla andra troll i hela världen läsa allt vad trollet skrivit och det var väldigt många elaka troll som skrev en massa dumt  om andra troll och då blev ju de trollen som dom andra trollen skrev dumt om väldigt ledsna och Lustikus blev också väldigt ledsen och nästan lite gråtig då han läste sådant för han tyckte att man ska vara snäll mot varandra och tänkte att om man är dum mot andra så kommer man att ångra sej sedan då man vuxit upp och fått mera förstånd och förstått hur dum man varit och då blir man ju själv väldigt ledsen över hur dum man varit,  tänkte Lustikus då han satt på en stubbe i trollskogen och pratade med djuren och dom nickade och höll med honom, för de var ju snälla mot varandra och då blev de ju också glada och kramade varandra. 

Lustikus kunde sitta på en stubbe i trollskogen och lyssna på fåglarna när dom pratade med varandra , för det gör dom, fast dom har ju ett annat språk som inte alla troll kan förstå, men Lustikus förstod ändå lite vad dom pratade om i alla fall, och då blev Lustikus glad igen och skuttade hem till sin trollgård och matade igelkottfamiljen som bodde där, fast han kunde inte klappa dom fast han gärna ville

för de har ju så vassa taggar men är snälla i alla fall.

Lustikus gård långt inne i trollskogen hette Fenibo och där hade Lustikus en massa snälla grodor som han matade och skötte om. Dom strövade fritt omkring i jättestora hagar och hade fritt med mat så dom kunde äta och beta så mycket dom ville och hoppa och skutta omkring helt fritt och behövde aldrig stå instängda i små dammiga och trånga burar hela dagarna som många andra grodor måste göra. Lustikus grodor sprang alltid runt i sina stora hager hela året, på vintern också och de var jätteglada och snälla mot varandra. 

Det gick jättefint att rida på alla de här snälla grodorna för det hade Lustikus lärt dom och på sommaren kom det en massa små trollungar som ville rida på alla grodorna och grodorna tyckte det var jätteroligt att trava och gallopera  omkring med alla trollungarna på ryggen och hoppade gärna över stockar i skogen och höll på tills alla trollungarna var alldeles trötta och somnade i sina hyddor som de bodde i för att orka med att fortsätta leka med sina grodor nästa dag…………

Sagan fortsätter snart igen så fortsätt följa oss på bloggen och ha en fin dag och kväll och var snäll mot varandra!